6 nov. 2013

Avvikelserapport

I ett tidigare inlägg så skrev jag lite kortfattat om en kväll som involverade frånvaroattack, ambulans, otrevlig personal mm. Personalen var väldigt otrevlig, kom med kränkande påståenden och skötte det hela så jäkla dåligt. Händelsen ledde till att jag rapporterade, dock än så länge bara till ansvarig på ambulans, och detta ledde i sin tur ialla fall till en avvikelserapport. Om en avvikelserapport skrivs, så måste detta följas upp, skrivas ner hur detta ska undvikas i fortsättningen mm, men jag vet också hur lätt alla tar på en avvikelse...
Personen i fråga tog för givet att min dotter var påverkad av droger eller alkohol, fnös åt henne när hon förklarade att hon aldrig dricker alkoholhaltiga drycker pga sin medicin... De trodde henne inte när hon sa att hon faktiskt inte hade någon känsel i sina ben, att hon alltid är tillfälligt förlamad efter ett anfall. "Det hade de aldrig hört talas om, det hängde inte ihop med svimningar!"   SUCK

Ok, dottern väger inte 40kg längre, men då är det väl ännu större anledning att lyfta henne enligt en plan... Jag vet att ambulanspersonal lyfter tyngre människor än min dotter, en arm under benet, en arm under armen, 1..2..3! Vår dotter tog de i varsin arm, varpå hon hängde i hela sin tyngd ner mot marken. Benen var förlamade, de asades efter som spagetti. Hennes axlar fick ta all tyngd och hon HÄNGDE som en trasdocka. Hon är tuff, men detta var kränkande! Hon sa tyst "aj" när de drog och benen fastnade i trappan, inte för att det kändes i benen-utan i hennes stackars armar...

Sen lämnades vi i trappen. Efter en timme eller nåt, kunde hon asa sig upp baklänges medan jag tryckte emot benen som fortfarande inte "var med".



Nästa steg är nu anmälan på annan distans. Jäklar om detta ska behöva hända igen.

Inga kommentarer: