Varför kan inte myndigheter och annat folk, som vet hur det fungerar, informera om olika rättigheter och möjligheter??
Jag flippade rejält under en period när det var väldigt jobbigt för dottern och krävde att få hjälp av BUP i Trelleborg. Jag var inte nöjd med hur de hanterar familjesituationer och den "hjälp" som de erbjuder. Dottern fick samtalsterapi och medicin, men FAMILJEN fick inget stöd. Efter ett långt och upprört samtal med dotterns dåvarande läkare så fick jag reda på att "kanske kunde jag få hjälp av habiliteringen"... Då hade dottern mått dåligt ett bra tag och familjen var under ytan, både ekonomiskt och känslomässigt. Så, jag ringde habiliteringen.
Inom max en vecka så hade vi fått kontakt med kurator och psykolog på hab, döttrarna hade skrivits in och det rullade på. Så frågade de hur stort vårdbidrag vi hade. Vårdbidrag?? Vad är det??
Tack vare habiliteringen så har vi alltså vårdbidrag för dotter i dag. De hjälpte oss med ansökan och stöttade och tröstade. INGEN hade tidigare frågat hur JAG mådde, hur resten av familjen mådde...
Sitter ofta och söker på internet efter andra som är i samma situation som vi. Vill liksom veta hur de hanterar sin situation. Vill veta om jag dottern kan se fram emot bättring, eller kanske i alla fall ett "normalt liv". Än så länge har jag aldrig läst de raderna som jag så längtar efter att få läsa... Att allt blir bra....
Men, i alla fall, i går när jag surfade runt så höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen. "Pratade" med en person som får ersättning från sitt försäkringsbolag pga sin diagnos. Om inte internet hade funnts så hade jag aldrig vetat om denna möjligheten. Söka kan man ju alltid?!
Kanske ligger det i mitt eget intresse att lusläsa försägringsbrevet och förstå mina möjligheter, men när man har så mycket annat att tänka på så.... BUP som har sååå många patienter i samma situation, med såå många kuratorer, har de ingen rutin? En rutin att gå efter så att de vet vad de ska informera drabba familjer om? ?
Suck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar