Oktober är här och vid denna tiden brukar dottern dala. Så även i år. Hon kämpar på och försöker att fixa skolan, umgås med kompisar och vara en normal sjuttonåring, men tecknen finns där.
Hon börjar komma hem tidigare de kvällar hon orkar gå iväg med kompisar.
Mornarna är jobbiga, vissa dagar kommer hon inte iväg till skolan.
Hon har färre frånvaroattacker.
Hon möblerar/färgar håret/städar mer sällan. Det hypomaniska försvinner.
Den 11 oktober ska vi till barnläkaren. Då drar den nya utredningen förhoppningsvis igång. Då ska det ännu en gång utredas om frånvaroattackerna är somatiska. Är det ändå EPanfall dottern har? Ska vi få en annan diagnos?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar